Idag är det den näst sista dagen på 2022 och jag har varit och behandlat bina mot varrroakvalster.
Det är väldigt konstigt att göra det så sent på året, men förutsättningarna är bra just nu och då är det dags.
Man ska behandla mot varroa då det är tillräckligt kallt så att drottningen har upphört med att #stifta ägg och alla larver har blivit till puppor som krupit ut som färdiga bin. Bina ska ha bildat #klot och förberett sig inför vintern. Men det ska inte vara kallare än minus 5 grader. Varför det inte ska vara kallare vet jag inte riktigt, men det får jag säkert reda på under kursen i biodling som börjar i skiftet februari/mars. Jag får återkomma med mer information i takt som jag lär mig och utvecklas.
Jag hade tänkt mig att bina skulle vara rätt dåsiga av kyla och hade varit lite lat och inte tagit på mig dräkten. Det visade sig snabbt vara ett misstag då ett ivrigt bi som ville försvara samhället raskt landade på min högra tumme och stack mig. Så nu har jag en tumme som svullnat upp och gör det rätt besvärligt att skriva 😊
Jag fick vackert gå iväg och ta på mig dräkten, och då visade det sig att jag klantig nog hade ställt kassen med alla saker för nära kuporna och de virriga små bina som hade gett sig ut på flygtur för att försvara sig i rätt stort antal hade dråsat ner i min kasse och landat på min dräkt… något som jag förstod först då jag börjar ta på den och insåg att jag hade flera bin på fel sida av tyget – på insidan. Det blev att raskt som attan öppna dragkedjan och försöka skaka ut bina på rätt sida. Jag vill vara ensam inuti min biodlardräkt!
Detta avklarat så var det rätt roligt att droppa lösningen med anti-varroa-medel i utrymmet mellan ramarna och se hur bina började slicka sockerlösningen från varandra.
Men oj vad det kändes sorgligt med alla bin som inte klarade av den bryska temperaturskillnaden. I en kupa där bina sitter i klot så håller de cirka 30 grader och då jag öppnade kuporna för att komma åt att ge dem medlet så blev det väldigt svårt för de bin som hamnade utomhus då jag stängde igen efter mitt värv. I vanliga fall så är det inte ett problem, för bina flyger bara ner till #flustret och promenerar in igen om de har lust. Nu var det så kallt att de bara kunde krypa och en del kröp åt fel håll. Oavsett om jag försökte fösa in dem i flustret som få dem att komma hem till sina kompisar och bli varma igen så tror jag att en del bin strök med.
Nästa år så tänker jag köra med #ångningsmetoden istället. Det verkar lite mer krångligt att starta upp, men lättare när man väl har allting på plats.
